Livet med 2 pudelkillar

Folk frågar om jag tycker det är jobbigare med två stora hundar än bara en... Svaret är enkelt. Nej. Inte ett dugg. Men då skall tilläggas att det också beror på individerna. När Sigge kom till oss var ju Milton nästan 4 år och hade lugnat ner sig avsevärt det sista året. Och Sigge å andra sidan var ju ingen valp så jag slapp ju valptiden (även om den också kan vara alldeles underbar såklart). Jag kanske hade svarat annorlunda om det inte var så att de här två killarna funkar så fantastiskt bra ihop. Förmodligen hade jag ju gjort det. Men jag är såååå glad att det här funkar så bra som det verkligen gör. De har funnit varandras rytmer, varandras vanor och de har lärt sig hur vi allihop fungerar i flocken och hur de två skall förhålla sig till varandra. Jag är fullkomligt trygg med att de vet hur rangordningen hos oss är.
Det som ju faktiskt var det absolut viktigaste för oss, var ju att Sigge skulle förstå att vår 3-åriga dotter kommer långt före honom på listan. Och det har han verkligen fattat... Men det är ju något vi jobbar på aktivt hela tiden också.

Hur är då mina två silverkillar? Ja, om jag kort skall redogöra så är Milton den som är högre i rang kontra Sigge. Inget konstigt, han har klargjort det på bästa, smidiga och självklara sätt utan att för den sakens skull "tagit ton". Sen hjälper det ju att Sigge är ganska låg rent allmänt. Och med låg menar jag att han känner sig ganska underlägsen de flesta. Både människor och djur. Det kan man tycka är lite tragiskt kanske, men för Sigge tror jag inte att detta är något problem. Han är lite grand som Ferdinand...trivs bäst hos matte där man kan bli kelad med, matad och omhändertagen. Inte alls deppig eller så utan bara väldigt ödmjuk och tillgiven. Och i stort sett alltid glad. Och busa, DET kan han! Han är den som efter att bajseriet är överstökat försöker få igång Milton på lite bus när vi är ute och de springer lösa... Och ibland hänger Milton på direkt men ibland får Sigge minsann tjata sig till lite lek. Sigge har fått en smeknamn på jobbet... Ior. Som Ior i Nalle Puh. Och det beror dels på hans klippning som han har idag... Och dels på att han är så sävlig emellanåt. Och tung. För Sigge är inte smidiga killen direkt. Ännu ;-)

Milton å andra sidan är lite mer självsäker (för egensinnig vill jag inte skriva, jag tycker det låter så negativt) och vågar trotsa lite mer. Men så är han ju inte kastrerad heller. Vill ibland försöka dominera både nya hundar och människor. Inte aggressivt eller så... Och han slutar ganska snabbt när han fått en bild av situationen. Och det skall tilläggas att han inte alltid gör detta...
Milton är så ofantligt klok. Det räcker ibland att titta på honom så vet han vad jag menar och tänker. Och medans Sigge måste höra ordet nej flera gånger innan det går in, så räcker det med en blick på Milton så har han förstått och viker av eller undan. Ett exempel är när hundarna ligger i sängen. Då kan jag ställa mig vid sängkanten och titta på Milton på ett speciellt sätt. Han förstår direkt och går ner utan krusiduller. Sigge får vi än så länge LYFTA ner ;-)

Ja, och så har ju Milton faktiskt börjat äta lite större portioner!!! Å jag är så himla glad för detta. Han har inte lagt på sig något nämnvärt ännu, men jag vet ju åtminstone att han äter två stora mål mat regelbundet varje dag. Och DET känns så bra.

Sigges vikt då? Jo, på vågen pendlar det mellan 500 gram ner och 1000 gram ner från det att han kom. Men vi tycker nog att han slankat till sig en del och vi tror också att han fått lite fler muskler nu och som alla vet väger ju muskler mer än fett, så visst är han påväg mot Beach 09!!! ;-) Dock visade han efter förra veckans äventyr att hans leder inte tål för mycket ännu, för han blev aningen halt på vänster framben under någon dag eller två. Jag försökte stretcha och massera och sen gick vi lugna koppelpromenader och nu verkar han bättre. Men han kan inte ha lidit särskilt mycket för han vägrade ligga stilla den busen ;-)

Jag tänkte att det kanske kunde vara bra att gå en massagekurs så jag skall kolla in vad det finns för något efter sommaren....

Under veckan som kommer skall båda pudlarna badas och klippas och då åker nog Sigges rävsvans av. Vi får se om vi klipper en Ior svans på begäran av min chef! ;-)