Mys-Sigge

Å vad go han är våran Sigge.

Såsar alltid en meter bakom oss andra på promenaden. Och sista rundan på kvällen är han sååååå trött sååååå trött. Vi nästan släpar ut honom ;-)

Men leka det vill han! Vill inte Milton leka så provar han med Birk. Och ibland lyckas han få igång båda två och så springer de och jagar varandra runt jordgubbslandet. Fast han hamnar alltid sist. Men snart så... då tar han dom nog. Han jobbar ju på kondisen.

På morgonen när vi går till jobbet så går vi in och går motionsslingans vägar istället för cykelvägen. Då springer Milton och Sigge lösa eftersom det oftast är helt tomt klockan 07.00 på morgonen. Då går Sigge likt Ferdinand en bit bakom och luktar på vitsippor... Och halkar han efter en bit tittar han förvirrat upp och kommer sen rusande så fort han bara kan med öronen flaxande. Och när han är framme så touchar han min hand för att visa att "Nu är jag här". Ja, visst är han go våran Sigge...

Sommaren räddad!

Eller åtminstone en vecka av sommaren är räddad ;-)

Igår bokade vi stuga på Öland vecka 30. Den har 10 sängar och en stoooooor inhägnad tomt där hundarna kan busa och springa fritt. Och det roliga i kråksvängen var att hon som hyr ut huset är pudelägare och jag tror tom hon varit eller är uppfödare. Idag hade hon 3 st storpudlar, 2 bruna hanar (far och son) tror jag det var, och en aprikos tik. Det var lustigt tyckte jag!

Å vad jag längtar! Öland är ju så fantasiskt fint...

Här är 3 duktiga killar i koppel!

Bus i trädgården

Vilken tur man har som har inhägnad trädgård. Är vi ute i trädgården så är ju hundarna med såklart! Och idag var det stundtals jättefint väder. Så här kommer lite busbilder från detta...

Å lite mera från Sjöbergen

Lite bilder från promenaden vid Sjöbergen

Promenad vid Sjöbergen

Birk njuter av havsluften!
Stilige Milton

Sigge
Sigge och Birk

Å bilder på Sigge i korvspåret....

Helgens Bravader

Nu är det dags för lite uppdatering.
Helgen har varit suveränt fin! Båder vädermässigt och hundmässigt!

Birk kom ju i fredags på förmiddagen. Birk är en Coton de Tulearkille som bor hos oss emellan varven. Bonus-Birk kallar vi honom ;-) Nu stannar han i två veckor ungefär. Han bor egentligen på Donsö men vi har turen att få "dela" honom med hans riktiga familj, som behöver lite back-up eftersom en i familjen är allergisk. Milton och Birk känner ju varandra sedan tidigare och trivs toppenbra i hop. Nu skulle Birk få träffa Sigge för första gången.
Och det har verkligen gått jättebra. När första dagen var till ända så hade de gjort klart ordningen både på jobbet och hemma. Det är lite trixande när det gäller maten dock. Så nu har rutinen blivit enligt följande: Birk och Sigge får sin mat bredvid varandra, samtidigt. Och Milton får sin mat när de ätit klart. Detta för att både Birk och Sigge äter upp direkt när matskålen kommer på golvet. Milton däremot får man ju krusa lite och han får dessutom lite extra gott i sin skål eftersom han behöver luras att äta. Och när väl Sigge (som är den som gärna länsar alla skålar om han kan) ätit så kan jag hålla koll på honom under tiden som Miltons matskål står på golvet och väntar på honom. Birk är så himla duktig och förstår att han inte får äta ur någon annans skål än sin egen så han är ju inga problem. Hur som helst så går det jättebra nu när man lärt sig knepen!

Förresten! Vi vägde ju Sigge när han kom! Och då vägde han 25 kg ganska exakt. Han är ju en ganska liten storpudelkille (har inte mätt honom ännu men det kommer) men jag räknar med att det är åtminstone 4 kilos övervikt han bär på, men idag har vi då alltså vägt honom igen och nu väger han 24,1 kg. Han har alltså gått ner 900 g på en vecka. Och vi tycker både jag och Pontus att det syns på honom. Han har slankat sig lite. Men behöver byta några kilo fett till mot muskler så vi jobbar vidare på det!

I lördags morse åkte vi ut hela familjen till Skogen! Och eftersom de sagt på forumet att Råhultskogarna var bra för spår, så åkte vi dit! (Jag skulle ändå hämta ett par byxor i Lerum, så det passade faktiskt bra). Jag gick ut ett spår på ca 150 meter som var ganska rakt med en 90 vinkel. Snitslade och lade godis istället för pinnar (har inte jobbat upp intresset för dem ännu) och sen lade jag ett kort på ca 25 meter med massa godis till Sigge. Så fikade vi i dryga halvtimmen och sen fick Milton köra 150m spåret. Det gick som en dans! Oj, vad han jobbade. Sååå duktig. Fattade precis vad vi skulle göra. Och han hittade alla godishögarna och även slutkorven (haha). Och så lugnt och metodiskt han gick till väga. Jag blev mäkta stolt må jag säga.
Sen var det Sigges tur att testa motivationsspåret med godis. Njaaaa, det gick lite sisådär. Han satte sig framför mig och tittade på mig. Så jag visade honom första korvsnutten som låg nån meter framför. Okej, jag kan väl gå dit och ta den då, tänkte Sigge. Och nu då? Jag väntade, väntade och väntade. Tänkte att han kanske skulle känna doften av korv i spåret, men ICKE. Nähäpp. Det låg ändå 25 meter korv någon meter ifrån honom. Men nä. Okej, jag visade honom nästa lilla korvbit. Och då tror jag han fick känn på att det fanns mer för sedan gick han med nosen i backen i ca 10 meter och slukade korvbitarna som låg där. Men sen blev han nog trött och satte sig igen och tittade på mig och undrade vad vi skulle hitta på nu... ;-) Nä, det gick inte jättebra, men jag tänker om och gör på något annat sätt när det gäller honom nästa gång. Här ger vi oss inte minsann! Birk fick tyvärr inte prova på något spår den här gången, men nästa gång kanske jag har med mig någon som kan hjälpa mig gå ut ett spår och då skall Birk också få prova.

Imorse gick vi en dryga timmen promenad nere vid havet igen och det var sååååå härligt. Lite bilder kommer här. Ja, och lite filmsnuttar från helgens promenader har vi också.

Några bilder till från dagens promenad vid klipporna...

Imorgon blir de tre...

Det känns som om Sigge alltid varit hos oss. Han har kommit in i rutinerna redan och har fogat sig i vad som gäller hemma hos oss. Förutom en sak då kanske... Alvas nappar....
Alva knappt 3 år har ju fortfarande en stor kärlek till sina nappar. De ligger i högar precis överallt ;-) Fast nä, nu överdrev jag lite... Inte överallt...

Vi har napparna i burk på köksbänken och varje gång hon lagt dem någon annanstans så plockar vi upp den, sköljer av och lägger i burken. När vi hittar dem alltså.

Men de senast dagarna har vi fått leta efter dem. Och de har legat på så konstiga ställen... I min säng. Under mattan i vardagsrummet... I soffan. Och Alva brukar oftast släppa dem på köksgolvet eftersom det är när hon vill ha något att dricka och äta som den åker ut, så vi har undrat lite över detta. Alva själv har också undrat var napparna är. Tills vi såg det. Sigge har nappat nappen. Kidnappat alltså. Och han går omkring med den. I munnen. Utan att tugga. Ja, han verkar suga faktiskt. Och dessutom jagar han Alva när hon har napp i munnen. Åååå han vill så gärna ha den. Och får han den, så säger det schlupp, och så sitter den där och han lunkar iväg till soffan eller sängen för att slappa lite... Haha, det är helt galet. I morgon måste jag försöka få en bild på det...

Imorgon kommer Birk. Den lille Coton de Tulear killen som vi har hand om emellanåt. Han är världens mysigaste! Och Alvas stora favorit. Fast han är också napp-marodör. Men snäppet värre, för han äter upp dom... Så nu mååååååste Alva sluta med nappen snart. Det blir dyrt att köpa nappar hela tiden ;-) Och ja, hon är ju snart 3 år också. Stor tjej. Och då har man inte napp.

Hur som helst skall det bli väldigt spännande att se vad Sigge och Birk tycker om varandra i morgon. Men det går nog finfint...

På lördag skall vi försöka komma ut och spåra. Vi får se hur vi löser det med alla vovvarna. Får jag med mig någon medhjälpare så kanske alla tre vovvar får prova på. Vi får se hur det blir med detta.

Killarna vid havet

Idag tog vi en promenad på klipporna hemmavid.
Med 19 grader i solen kändes det nästan som sommar.
Att klättra på klippor är minsann bra motion för både
smårunda hundar och mattar ;-)

Två slagna hjältar

Och såhär slutade dagen för de båda kompisarna...

Milton och Sigge valsar med leksak

Och väl hemma fortsatte buset.
Fast då hade vi precis gått någon
timma i skogen och det bidde mest
något som liknade vals ;-)

Och båda vägrar släppa....

Milton och Sigge delar pinne ;-)

Sigge och Max (chefens mellanpudel)

Sigge

Milton

Indy apporterar ägg

Och här apporterar Indy ägg!
Inte så lätt att bära minsann men Indy fixade
det galant!

För en liten tid sedan träffades vi ett gäng i Varberg
och hade "Spårdate". Dagen avslutade jättemysigt
hemma hos Susann där vi förutom
supergod mat dessutom gjorde lite lydnadsövningar.
Jag filmade lite med mobilen och här är tex Xantia
när hon blir "Pangad".

Pudelbus

Här kommer några bilder tagna med mobiltelefonen under lunchen...

Första dagen på jobbet

Ja, för Milton var det ju inte första dagen ;-) Han hör ju till
inventarierna där nuförtiden. Men för Sigge blev det debut
på kontoret till kollegornas förtjusning!

Presentation och genomnosning av varenda kvadratmeter
kontorsyta samt verkstad och sen var Sigge helt slut. Ja,
promenaden till jobbet klockan 7 på morgonen tog nog musten
ur honom också. Han verkar ha sämre kondis än jag, och DET
vill jag lova är inget man önskar en vovve på bara 3 små ynkliga
år ;-)

Under dagen gjorde vi en liten runda till skogen och där fick de
så springa lösa tillsammans för första gången. Milton är ju
ofta lös, men jag har koll på honom. Sigge däremot känner jag
ju inte helt 100 ännu så jag får prova mig fram. Men det var
inga problem. Sigge höll sig nära mig hela tiden och travade på
i maklig takt. Men jag skall börja göra lite grundläggande
inkallningsövningar med honom så att vi kan bli lite mer trygga i
när vi springer lösa.

Milton som ju inte är kastrerad, har fått för sig att Sigge är en
läcker liten pudeltjej :-O
Och skall naturligtvis belägra denna lilla pudding (stackars Sigge).
Det ÄR ett litet problem. För Milton stressar något enormt. Och Sigge
försöker tafatt värja sig....
Tills vi kom hem i eftermiddag och de fick springa och busa på tomten.
Plötslig får Sigge lite jä-lar anamma i sig och börjar reagera. Han visar
sina fina vita och morrar till. Först lite försiktigt, springer sedan och
"tankar" hos mig, för att sedan bli lite morskare och till slut ryter han
ifrån så att Milton blir alldeles förvånad och svarar direkt med att backa
undan och vifta lite ursäktande på svansen. Å jag står bredvid och hejjar
glatt på Sigge som verkar lite förlägen och stolt på en och samma gång.

Så nu finns det hopp!!! Sigge är inte så mesig som man kanske först
kunde tro. Sen blir det pudelrace i trädgården som heter duga och nu
ligger de båda herrarna utmattade på husses och mattes säng. Bredvid
varandra. Snosandes i varandras mungipor. Och det känns helt plötsligt
alldeles, alldeles underbart....

Super-snälla-silver-pudlar....

Japp, nu skall väl snart Milton och Sigges blogg vara igång...

Lite mer information, lite fler bilder och sen kör vi. Här kommer du så småningom kunna se lite bilder på Milton och Sigge och kanske ett å annat på kompisar (både tvåbenta och fyrbenta). Och lite uppdateringar om våra äventyr kommer finnas att läsa på bloggen!

Kanske inte daglig uppdatering, men när tid och lust finns och andan faller på säger vi...

Nu är vårt första mål, att lära känna Sigge. Sigge är ju ny i flocken och behöver lite tid på sig att hitta sin roll i vårt gäng. Oj så spännande det här skall bli.

Kommentera, tyck till, tipsa eller bara säg hej! Det uppskattas verkligen! :-)